Tack, kära morfar!

Om någon tycker att hjortronen i denna sylt ser lite gråtrista och mosiga ut så beror det sannolikt på att de är ganska gråtrista och mosiga. Jag gissar att de plockades för, säg, 15 år sedan. Men det kan lika gärna vara 20 eller 30. Min morfar var fantastiskt bra på bland annat att steka pannkakor, spela kort, fiska, köra skoter - och plocka hjortron. Det har alltid funnits hjortron i kyl och frys under min uppväxt och jag åt fil med hjortronsylt till frukost under många år. Morfar gick bort för fem år sedan men faktum är att det fortfarande finns kilovis med hans hjortron (och blåbär och lingon) i mina föräldrars frys. I helgen hälsade jag på och drog mig då till minnes att de även hade en bit hälsingeostkaka i frysen som jag tyckte skulle utgöra en fantastisk dessert på lördagkvällen. För den som inte provat denna delikatess kan jag förklara att den är ganska olik småländsk ostkaka. Den är fastare, slätare och mer "ostlik" i konsistensen och smakar faktiskt mer ost också. Traditionellt serveras den med saftsås, men det har jag aldrig varit så förtjust i - däremot hjortronsylt och grädde! Så en hygglig påse (1,55 kg visade det sig) med morfars hjortron plockades fram ur frysen och sylt blev det till slut. Hur motvilligt man än vill inse det så går det inte att spara bär hur länge som helst utan att de förlorar spänst och färg. Men smaken, den var det minsann inget fel på!

Jordnötssåsen med stort J

Nyligen drog bokrean igång. Numera har jag en ganska sansad relation till den, men när jag var student så brukade jag gå dit när de öppnade på natten med en alldeles för lång önskelista i handen och komma hem med tunga papperspåsar fyllda med fynd. Varav en stor andel kokböcker. Samlingen växte sig så småningom så stor att jag kände mig tvungen att ge mig själv restriktioner. De följer jag... hyfsat. Men i år råkade jag komma hem med tre nya, blänkande läckra kokböcker. Men jag kan försvara dem alla tre! :-) En av dem har i dag, med ett enda recept, helt ursäktat sin plats i bokhyllan. Den innehåller uteslutande nudelrätter av olika slag, och efter att tidigare ha testat något recept på jordnötssås som visat sig vara en riktig besvikelse så kände jag mig nu mogen att prova igen efter att ha läst igenom detta. Jordnötssmör, jordnötter, röd currypasta, kokosmjölk, ingefära och vitlök. Ner i mixern med rubbet, bara! Och oj, så gott det blev. Fantastiskt.

P.S. Hittade receptet på nätet med!

Tjuvstart

Jag brukar hålla hårt på principen att inte äta semlor innan fettisdagen. Men i år tillät jag mig själv att göra ett undantag nu när fettisdagen inte infaller förrän 8 mars (februari är mer lagom, tycker jag...). Men jag blir lika störd varje gång mataffärerna och konditorierna börjar sälja semlor innan jul som när IKEA ställer fram julprylarna i början av oktober. Någon måtta får det ändå vara. Var sak har sin tid! :-)

Nåja, i dag tillät jag mig som sagt att tjuvstarta semlesäsongen med att proväta mina nybakade semlebullar. Kanske en smula undergräddade, men det gjorde inget! Mums!

I bakgrunden på bilden skymtar min fantastiska Kitchen Aid. I love it.

Så. Jävla. Gott.

I min umgängeskrets så förekommer, med ojämna mellanrum, en företeelse som kallas onsdagmiddag. Vi turas helt enkelt om att bjuda varandra på middag då och då. Alltid en onsdagkväll. En strålande möjlighet att umgås, slippa laga mat och få sig en slurk vin mitt i veckan. Från början var det nog tanken att det skulle vara kravlöst och opretentiöst, men sedan en i gänget slog till med vaktelägg till förrätt (reserverar mig för det eventuellt omoraliska i att äta sådana och hänvisar till okunnighet) så eskalerade det hela en smula. Sedan dess har dock ambitionsnivån åter tagits ner till ett mer rimligt läge.

En onsdagmiddag tidigare denna vinter blev vi bjudna på älgfärsbiffar med grönpepparsås. Galet gott! Jag bad förstås att få receptet men var tvungen att påminna några gånger innan jag fick det - som julklapp, tillsammans med ett halvt kilo älgfärs. Det paketet blev inte långvarigt i frysen och när min kära mor försåg mig med ytterligare ett par kilo färs för ett par veckor sedan så blev det förstås en favorit i repris!