Pärlor till svin

Under den fantastiska långhelg som passerat, med fem hela dagar ledigt och massor av sol och värme, passade vi förstås på att sitta ute på altanen och njuta så mycket som möjligt. Det självklara middagsvalet sådana kvällar är förstås grillat. Denna gång hade sambon hittat någon karrévariant som vi grillade tillsammans med halloumi och avnjöt med en halvimproviserad variant på fattoush med moghrabiah, pärlcouscous. Det är tacksamt med den typen av sallader, bara att plocka fram de grönsaker man råkar hitta i kylen, tärna dem fint och hälla på lite olivolja, citronsaft och vitlök eller vad man nu gillar.

Pärlcouscous hade jag bara träffat i min mataffär tidigare, en gång när jag för ovanlighets skull (eftersom jag brukar handla på söndagar) kom mitt i en sådan där laga-mat-i-affären-och-bjuda-på-så-ni-köper-fler-varor -aktivitet. Det var gott, men står det inte på min lista så hamnar det inte i min kundvagn. Oftast. Men nu, så!

Produkten ifråga är alltså rara små kulor av durumvete som nog hade smakat jättebra även denna gång - om man bara hade kokat dem tillräckligt länge. Jag har gjort samma misstag förut: hittat något nytt och roligt i mataffären och kokat det det antal minuter som stått på förpackningen och sedan hällt av vattnet utan att provsmaka först. All dente i all ära, men detta gav lite väl mycket käkträning. Bättre lycka nästa gång.

P.S. De där små kvistarna i förgrunden som ser ut som dill är vår korianderplanta som gått bananas. Den är nu nerklippt och har fått flytta ut på altanen. Får se om den tar sig igen.