En ny vardagsfavorit

Inför mitt livs första försök att laga gnocchi så letade jag ju fram två recept som båda kändes som starka kandidater för en fin gnocchiupplevelse. Sambon valde det ena och det andra satte jag in i receptpärmen och glömde bort tills när förra veckans middagar skulle planeras. Då bläddrade jag förbi det och bestämde mig för att prova.

Denna gång satsade jag på färsk gnocchi från kyldisken. (Det hade jag nog gjort första gången också om jag bara vetat att det funnits, för den där vakuumpackade varianten som fanns i pastahyllan var sannerligen inte särskilt kul.) När jag spolat av den nykokta potatispastan i durkslaget och tog mig ett smakprov fann jag till min glädje att den motsvarade mina förhoppningar. Konsistensen var perfekt och smaken likaså, med en tydlig ton av potatis. Inte alls som de där degiga, kompakta och syrliga klumparna jag köpte sist.

Till gnocchin skulle det vara ett "bacon- och pinjeströssel" som inte var krångligare än att steka ihop fläsket och fröna tillsammans med färsk spenat, champinjoner och vitlök. Sedan skulle gnocchin blandas ner i pannan. Jag hade dock läst receptet lite slarvigt och missade detta moment, men det är möjligt att slutresultatet hade blivit ännu lite bättre med lite stekyta på pastan. Jag hade i stället helt enkelt fördelat strösslet över gnocchin i tallrikarna och sedan toppat med lite färsk parmesan. I receptet rekommenderades en enkel tomatsallad som tillbehör, så jag följde detta råd och hackade en tomat och en halv rödlök som jag sedan smaksatte med lite olivolja, balsamvinäger, flingsalt och nymalen svartpeppar.

Slutresultatet blev en rätt helt i min smak; enkelt, snabbt, hyfsat billigt och väldigt gott. Helt klart en ny stjärna på min vardagsmatshimmel.