För några år sedan var pannacotta en riktig favoritdessert för mig. Då var det fortfarande lite nytt och de gäster som inte kände hur enkelt det var att laga kunde till och med låta sig imponeras en smula. Sedan kom dagen då jag lagade crème brûlée för första gången och då föll pannacottan snabbt i glömska. Visst krävde brylépuddingen lite mer arbetsinsats, men det uppvägdes alla gånger av smaken och konsistensen hos den lena vaniljkrämen och det knäckiga täcket av karamelliserat socker. Stelnad, sockrad gräddes kändes plötsligt väldigt 2007 och nästan i onyttigaste laget.
Så när syrran föreslog pannacotta som dessert vid familjemiddagen i lördags propsade jag på att göra den med gräddfil i. En sådan variant hade jag fått smaka några veckor tidigare och det kändes fräscht och gott. Jag visste inte riktigt vilka proportioner som skulle ge det bästa resultatet men surfade runt lite och bestämde mig till slut för
ett med lika delar grädde och gräddfil. Tillagningen gick till på nästan samma sätt som för "vanlig" pannacotta, med skillnaden att man blandar i gräddfilen efter att grädd- socker- och gelatinblandningen svalnat.
Till pannacottan tyckte syrran det kunde passa med en rabarberkompott, så jag letade fram ett
recept och kokade ihop en sådan med. Hushållet saknade dock jordgubbssaft så jag tog några färska jordgubbar och lite extra socker i stället.
Slutresultatet uppfyllde förväntningarna. Pannacottan kändes så fräsch som jag hade hoppats på och var inte så söt som den annars kan vara. Möjligen kunde den fått vara lite fastare i konsistensen, men det är nog en smaksak. Rabarberkompotten blev lyckad och passade fint till. Det blev en hel del kompott över, men den var inte alls dum att ha i frukostfilen dagen därpå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar