Fläskpannkaka 2.0

Under hela mitt liv har jag fått höra att jag minsann inte åt något annat än pannkaka och pasta när jag var liten. Ja, jag var tydligen så omöjlig att det inte gick att ha med mig på restaurang och därmed var semester med boende på hotell uteslutet. Mamma och pappa tvingades köpa en husvagn så de själva kunde laga till det lilla som dög. Jag vill nog gärna påstå att det här är en smula överdrivet, men kanske inte helt out of the blue. Det fick i alla fall till följd att jag lärde mig steka pannkakor själv ganska tidigt. Jag vill minnas att det hela började med att någon försökte använda den stora stekpannan till pannkakorna. Det var inte bra. Pannkakorna skulle stekas i den lilla stekpannan. (Inte nog med att ungen nästan inte åt något annat än pannkaka, hon hade mage att ha synpunkter om storleken med!) Då fick jäntan steka sina pannkakor själv. Inte mer än rätt. Och det har jag gjort sedan dess. Pannkakor är fortfarande gott. Det antal gånger jag lagat ugnspannkaka kan dock räknas på ena handens fingrar. I går påmindes jag om varför. I gratistidningen som skickas ut till min matkedjas stamkunder så tyckte de man skulle spexa till sin fläskpannkaka med rödlök, äpplen, nötter och timjan. Det lät ju lite kul, tyckte jag, så jag provade. Och jag vet inte om jag gör något fel, men mina ugnspannkakor har alltid fluffat upp som suffléer - i delar av formen, så att de till slut sett ut som någon sorts månlandskap. Och konsistensen har alltid känns för... degig. Skolans ugnspannkaka var mycket fastare i konsistensen. Förmodligen en följd av segdragen uttorkning i värmeskåp, men jag gillade det bättre. Men den nya fyllningen gjorde sig bra. Och med lite rårörda lingon till så blev det helt OK för en måndag.